Minneskväll för Jan Danielson den 17 juni 2013

Måndagen den 17 juni samlades ca 50 personer på Näsby gård för att uppmärksamma minnet av 
Jan Danielson, 10 år efter hans död.
Sotnosens café serverade smörrebröd och Simon Ahlström sjöng.

Arrangörer var Kristianstads FN-förening, ABF, Agenda 21 i Kristianstads kommun, Ekosofens verkstsd, Gröna Korset Sverige, Mina Design och Naturskyddsföreningen. 

Längre ned på sidan finns återgivet det tal som Ing-Britt höll. 

Jan Danielsons sista radioinslag.

Referatet i Kristianstadsbladet.

Peter Rosengren, Beata Svensson och Ing-Britt Pettersson Nyholm

Jan Lindelöf hälsar välkommen

Utställning om Jan Danielson

Peter Rosengren, 
Agenda 21 ledningsgrupp

Annika Blom

Márika Bernhardt

Anna-Britta Bromander

Tord Björk, Jordens Vänner

Karin Bergendal från Naturskyddsföreningen

Kära vänner!

Ing-Britt Pettersson Nyholm

·         I morse vaknade jag tidigt till en underbart solig dag med blå himmel och ulliga snälla moln. Inte de där som vi haft de senaste dagarna, stora, bolmande, blygråa, som vittnar om turbulenta och kraftfulla luftmassor som ger värk i muskler och leder. Snabbt bestämde jag mig för en cykeltur ut på fältet och frukost på min favorit-utkiksplats.  Att korsa  Stridsvagnsvägen och  komma ut på nerfartsvägen där uppe och få se ut över de frodiga, gröna ängarna, alla träden, de vajande midsommarblomstren, de lugnt betande korna med sina kalvar –vilken frihetskänsla!!!! Jag skänkte under de timmar jag var ute, många tacksamhetens tankar till Jan Danielson, som inventerade värdena på fälten och gav många boende på Näsby och många föreningsaktiva argument och råg i ryggen att ta strid mot de första detaljplanerna på att fylla fältet med bostadshus. Jan föreslog en nationalstadspark och att P6 skulle ställas om till miljövärns-regemente. Det blev en uppskattad högskola för ca 15 000 studenter och delar av fältet naturreservat och hela det gamla övningsfältet ett viktigt rekreationsområde, med en mångfald av växter, fåglar och djur, landet så nära stan.

·         Idag är det tio år sedan Jan Danielson hastigt och oväntat gick bort. Vännen Jannes liv tog slut för tidigt, han var mitt uppe i sin gärning och hade fortfarande mycket att ge och mycket han ville göra.

·         Dock är det få förunnat att under sin livstid hinna med så mycket som han gjorde, att hinna tänka stort och sammanhängande, att formulera budskapet och att så nå ut till sina medmänniskor som Jan gjorde, att kunna avsätta sådana tydliga och grundliga avtryck. Att i dessa tider med snabba informationsutbyten, grunda funderingar och stor otålighet, fortfarande tio år efter sin död finnas kvar som föredöme och inspiratör.

·         Han kunde hänföra oss, han berörde oss, men vad han också  kunde röra om! 

·         Han delade med sig av sin kunskap och klokhet och lyckades nå fram till oss, oavsett om han använde pennan eller kameran, uppträdde i radio eller TV, ledde exkursioner, stod i en full skolaula eller var inbegripen i det lilla samtalet.

·         Han lärde oss att se det lilla i det stora och det stora i det lilla.

·         Jan var en hängiven naturvärnare, en miljö-och fredskämpe, en tänkare och humanist, en entusiasmerande pedagog och också en stöttepelare och inspiratör, ett föredöme för oss andra.  Uttrycket Tänk globalt och handla lokalt förknippar jag med Jan och det har också utvecklats till ett rättesnöre för oss i den lokala FN-rörelsen.

·         Jan kunde koppla ihop de globala sammahangen med de lokala och fullt begripligt åskådliggöra sambanden.

·         Även om han fick tillgång till alltfler arenor, både nationellt och internationellt, i nationella medier och genom Gröna Korset, vars svenska avdelning han var ordförande för, så försummade han inte intresset för och omtanken om gräsrotsnivån, den lokala nivån där så många var engagerade.

·         Han tog många initiativ, kläckte idéer och formulerade argument, diskuterade och agerade, men lyssnade också på andra och var på ständig upptäcktsfärd.

·         Hans böcker är förutom allt det läsvärda och tankeväckande texterna också rena ögongodiset. Vill här också passa på att uppmärksamma och tacka, dig Annika Blom, som i så många sammanhang så fint  illustrerade Jans texter .

Under femton års tid hade jag själv i olika sammanhang förmånen att få samarbeta med Jan kring aktioner, projekt, temadagar, demonstrationer. De senaste dagarna har jag gått igenom mina minnespärmar: mycket nostalgi, fina stunder, upplyftande upplevelser, men också vemod.  

Några starka minnen:

·         I Kristianstad-Bromölla Miljögrupp som drev en kamp för våra vatten, både grundvatten, vattnet i havet och i våra vattendrag och där Jan deltog i gruppens arbetsträffar och också höll fascinerande föredrag för deltagarna bl a vid exkursion längs Dalabäcken.  Det var också 1987-88 då sälarna dog i Östersjön och pappersbrukens klorblekning var på tapeten och misstänkt som orsak.  Nu vet vi att det var ett virus, men marknaden för det klorblekta papperet vände på nio månader och Nymölla lade ner klorblekningen, som sannolikt ändå haft tillräckligt av miljöeffekter på Hanöbukten.  Kampen gav resultat!

·         På Söderport, där mina elever i HS3 på våren 1988 hade ett omfattande projekt i fem ämnen, som resulterade i en uppmärksammad utställning om Hanöbukten. Jan bistod med handledning i samband med olika exkursioner i området som vi inventerade, både längs kusten och ute på Hanö. En av de mest drivande eleverna i klassen var den numera kände filmaren Patrik Olofsson, som ibland mötte oss övriga oförskämt pigg &nyter och uppåt efter att ha varit ute i arla morgonstunden med Jan Danielson i flera timmar för att skåda och lyssna på fågel.

·         Ett annat minne från Söderport: full aula, temadag om vatten. Jan mitt i salen med storbild på en vattendroppe som träffar vattenpölen och hans filosoferande kring detta. Att lyckas  hålla 400 tonåriga elever  i tystnad och eftertanke.   Det stora i det lilla-det lilla i det stora. En bedrift!

·          I Agenda 21-gruppen för kvinnor och Agendagården i Degeberga,1996-98, där Jan coachade oss i vårt Agenda 21 Center, men ändå uttryckte sitt ogillande att gruppen var för kvinnor- gruppen var ett resultat av ett antal kvinnors irritation över en del Agenda21-mäns  överseende klappar på axeln när vi ville prata demokrati och social hållbarhet som ingående i Agenda21-begreppet. När vi började prata om lokala valutor och socialt nätverkande på lokal nivå, så sade han: jag tror ni är 10-15 år för tidigt ute. Precis vad vi var. Idag heter det social ekonomi och lokala ekonomiska lösningar förs fram som ett viktigt  komplement  till  penningekonomin, på många håll i världen men även i Sverige, både inom landsbygdsutveckling och på stadsdelnivå.

·         Jan som talare vid en av FN-dagarna i Heliga Trefaldighetskyrkan, där han med stor tyngd underströk att det värsta hotet mot miljön och mänskligheten är när det civila samhället bryts sönder, så som händer i krig.

·         Även i frågor kring krig och fred kunde Jan koppla ihop orsak och verkan och göra det förståeligt för många.  Det kan ibland vara tungt att arbeta på tvärs mot etablerade eller för-dagen-gällande-sanningar. 

·          Jans artiklar kunde av en del uppfattas som kontroversiella, samtidigt som många upplevde hans inlägg som ett oerhört stöd. Inte minst gällde det inför och under Irakkriget. Här i Kristianstad genomförde  Nätverket för fred, initierat bl a av FN-föreningen,  under våren 2003 flera  demonstrationer mot planerna på en amerikansk invasion i Irak. Den sista demonstrationen/ manifestationen före krigsutbrottet samlade bortåt 400 personer.  Jan formulerade upprop som fick stor acceptans.

·         I sin artikel i SvD från 29 januari 2003  Hållbar Säkerhet utan krig. Utrota kriget. Sätt en säkerhetsnål på rockuppslaget, slog han fast följande:

o   Krig drabbar alltid civilbefolkningen hårdast, inte minst kvinnor och barn

o   Krig skärper motsättningar och förvärrar därmed orsakerna till de missförhållanden som drev fram kriget

o   Krig slår sönder civila strukturer och förstör viktiga miljövärden, vilket försvårar möjligheterna att åter bygga upp ett fungerande samhälle

o   Krig skapar politiska följdverkningar som är omöjliga att förutse

·         Vi ser det aktuella och förfärliga förloppet i Syrien och konstaterar att Jan i sina slutsatser hade helt rätt. Över

90 000 döda, minst 4,5 miljoner på flykt, varav de flesta inte kan nås med hjälp: Det är dags att åter fästa säkerhetsnålen på rockuppslaget!!

Peter Viktorsson hade en finstämd artikel i torsdagens Bladet( 13/6) om Jan Danielson med rubriken Verklighet och magi i samma framtoning, vilken han avslutade med orden: ”Tio år är en försvinnande kort tid i den föränderliga och förunderliga naturen. Likväl måste man få stanna upp en stund och erkänna saknaden”.

På begravningsdagen uttryckte jag min mening att det bästa sättet att hedra Jan Danielsons minne var att vi skulle gå vidare, att var och en efter sin förmåga dra sitt strå till stacken, fortsätta att kämpa med Jan som inspiratör och föredöme.

Jan Danielson, vännen Janne, hann under sin livstid avsätta sina starka avtryck, budskapet blev formulerat. Inte minst här i vår trakt har många fortsatt i Jan Danielsons fotspår. Kampen är inte avslutad. FN-föreningen kommer att hålla ett ständigt verksamhetspår med hållbar utveckling.  Vi har biosfärområdet Kristianstads Vattenrike, Naturum, en aktiv naturskyddsförening, fågelklubb m fl föreningar, Kristianstad en av de kommuner som har kvar Agenda 21-tänket-och arbetet.  

FN-föreningen samverkar med andra föreningar, med skolor, med Agenda 21-kontoret, med kommunala och statliga förvaltningar och myndigheter kring hållbarhetsfrågor och omställningsfrågor. Under jubileumsåret satsar vi på en framtidsvecka kring viktiga framtids-och utvecklingsfrågor.

Janne i din himmel-så länge jag står på benen och kan och orkar, ska jag göra mitt bästa för att dra med andra för att i din anda arbeta för en fredligare värld, en mera hållbar värld, både ekologiskt och socialt. Att försöka få fler, främst unga, att tro på att det ändå finns en framtid! TACK!!!

Ing-Britt Pettersson Nyholm, ordf FN-föreningen 1994-2013, lärare Söderport 1985-2010

Kjell Nilsson tackar Ing-Britt för initiativet till kvällen