Klimatriksdag 2014

"Vi tar varningarna från FN:s klimatpanel på största allvar
och utgår från alla människors lika värde och lika rättigheter."

Ett stort antal svenska folkrörelser av alla tänkbara slag har skrivit under denna värdegrund som förenar deltagarna i Klimatriksdag 2014. Under pingsthelgen, 6-8 juni samlas vi i Norrköping för att visa att det finns ett starkt och brett stöd för en snabb omställning till ett hållbart samhälle. Aktivister och experter ska ta fram förslag som vi sedan konfronterar politikerna med inför valrörelsen. Idén är inte ny – den är 120 år gammal. Lika låst som klimatfrågan är idag var rösträttsfrågan i slutet av 1800-talet. För att pressa på hölls en FOLKRIKSDAG 1893. Etthundrafemtio tusen väljare valde etthundratjugotre ombud som behandlade ett hundratal motioner. Resultat: Den allmänna rösträtten blev definitivt fastslagen som folkets krav.

 Klimatriksdagen blir en unikt bred manifestation av en samlad svensk klimatopinion. Svenska folkhögskolans lärarförbund stödjer den, liksom statstjänstemännen vid SMHI. De flesta folkhögskolor är med på listan över undertecknare, och flera studieförbund. Den stöds också av ett tjugotal miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen och Föräldravrålet, men också av Referensgrupp för klimat och hållbar utveckling i Sveriges Kristna Råd, KFUM, Scouterna, JAK-banken och Latinamerikagrupperna.

På programmet står föredrag och seminarier av Sveriges främsta klimatforskare samt bearbetning av motionerna som sedan ska lämnas vidare till politiker i valrörelsen. Johan Rockström, Anders Wijkman, Johan Ehrenberg och Martin Lönnebo, bland flera andra, medverkar som talare. Mer än 200 motioner med stor spännvidd har lämnats in. Flera förslag handlar om olika varianter av skatteväxling för att kunna radikalt minska koldioxidutsläppen. En motion handlar om bygge av ekobyar, och någon skriver att "det bör införas en allmän miljö- och klimatvärnplikt främst för unga". 
Själv kommer jag att delta i Klimatriksdag 2014, främst utifrån mitt engagemang i Kristianstads FN-förening och Skånes FN-distrikt. Framtidsveckan i slutet av augusti, som också har en stor bredd av arrangörer, kan ses som en lokal uppföljning här i Kristianstadsbygden. Fler organisationer har möjlighet att ställa sig bakom Klimatriksdagens värdegrund.
Det behövs ett brett engagemang både lokalt och nationellt, från gräsrötter som envist trycker på beslutsfattarna, och själva är beredda att ompröva sin livsstil. Än finns det hopp!

Bo Olsson, Kristianstad

Global Rättvisa Nu!

Turnén för Global Rättvisa Nu! bjöds in till Kristianstad och Regionmuseet den 8 maj. Detta som en försmak av Framtidsveckan den 26-31 augusti.

Tord Björk

Tord Björk, som bl.a. är engagerad i Jordens vänner, inledde  med att tala om Global Rättvisa. Han uppmärksammade den låga självförsörjningsgrad som vi numera har i Sverige, liksom den landgrabbing som blivit vanlig i många fattiga länder med social problem som följd.

Gunilla Andersson

Gunilla Andersson är engagerad i Attac och i "Gemensam välfärd". Hon talade om hur välfärden skärs ner när samhällets skatteintäkter inte räcker till. En orsak till detta är skatteflykt, menade hon. Många företag väljer att smita från skatten genom att registrera sig i något skatteparadis. Därför uppmanade hon alla att kräva "skatteparadisfria kommuner", alltså att man undviker att handla med företag som smiter från skatten.

 

I panelsamtalet deltog representanter från sju politiska ungdomsförbund. Tord Björk var moderator, med Andreas Yngvesson som bisittare. Samtalet handlade om kollektivtrafik, miljöomställning, landgrabing, handelshinder, klimatbistånd, skatteflykt och en del andra frågor. Mycket av detta uppmärksammas alltför sällan i valdebatter.

 

Även flera i publiken deltog med frågor och debattinlägg. Tyvärr var det inte så många som kom, men flera av dem som själva medverkade fick säkerligen lära sig lite nya saker. Bo Olsson informerade om dataspelet http://skatteflykten.nu/ och om miljöföreläsningar på Furuboda kommande lördag.

Arrangemanget uppmärksammades fint i Kristianstadsbladet

Earth Hour

Ett 20-tal personer samlades i Café Miró på Regionmuseet i lördags kväll. Peter Rosengren, ordförande i ledningsgruppen för Agenda 21, inledde.
Lars Almström fokuserade sedan på temat Låt oss inte överge barnen! Han redogjorde för klimatkrisen och presenterade ett konkret förslag till åtgärd som han kallar Klimatsvaret. Det går ut på att en stegvis stegrad koldioxidskatt införs, samtidigt som staten betalar ut hela intäkten i lika delar till alla medborgare.

Mycket uppskattat var de klimatsmarta smårätter som Anita Zieme på Café Miró serverade.
 

Lovisa Linde och Anton Sandén från C4-gymnasiet bjöd på trevlig sång och gitarrmusik till skenet från levande ljus.

Kommunens energirådgivare Martin Holmén förklarade fördelarna med LED-lampor, och delade ut sådana till dem som ville ha en med sig hem.

 När lamporna åter tändes 21.30 fick Lars Almström svara på frågor från publiken.

Årsmöte i FN-föreningen 23 februari

Gabriel Bake från Jönköping inledde FN-föreningens årsmöte med att ge några glimtar från styrelsearbetet i Svenska FN-förbundet. Just nu förbereds ett FN-forum i Stockholm i maj som ska handla om ”2015 – efter Millenniemålen”. Dessutom kunde Gabriel göra jämförelser med Jönköpings FN-förening, där han är ordförande. Man kan alltid lära sig något av varandra. Fredrik Segerstéen, som tillhört Kristianstads FN-förening sedan tonårstiden, berättade om den praktiktjänst han nyligen haft på FN-förbundets kansli i Stockholm. Där fick han bland annat arbeta med uppdatering av sajten www.globalis.se.

Själva årsmötet leddes av Mats Svanström, som också företrädde valberedningen. Av verksamhetsberättelsen framgick att FN-föreningen har 120 medlemmar i hela nordöstra Skåne och västra Blekinge. Dessutom har man 14 medlemsskolor. Under 2013 har nätverket Kristianstad för alla startats och i dess regi uppmärksammades Kristallnatten på Regionmuseet den 9 november.  Ett annat nätverk med många lokala organisationer har satt igång förberedelser för den Framtidsvecka som planeras till 26-31 augusti 2014. Dess syfte är omställning och hållbar utveckling i Kristianstadbygden.

FN-dagen 2013 firades i Åhus kyrka, också då i samverkan mellan flera organisationer. Den 17 juni uppmärksammades 10-årsminnet av Jan Danielsons bortgång med en innehållsrik minneskväll på Näsby gård. Utöver detta har ett stort antal föreläsningar och andra arrangemang genomförts.

Under 2014 är det Framtidsveckan som främst står i fokus, och den förbereds med ett antal offentliga program redan under våren. Märkesdagar som Internationella kvinnodagen den 8 mars och FN:s dag mot främlingsfientlighet och rasism den 28 mars, finns på vårens agenda. Ett nytt initiativ är att under sommarens turistsäsong inbjuda till föreläsningar i Åhus kring internationella frågor.

På årsmötet omvaldes Jan Lindelöf som ordförande, Ing-Britt Pettersson Nyholm vice ordförande, Britt-Marie Pettersson till sekreterare och Bo Olsson kassör. Övriga i styrelsen är Emma Persson, Eleonor Karlsson, Evert Månsson (samtliga omval). Nyvalda ungdomsrepresentanter blev Shrouq Alarini, Andreas Yngvesson och Fredrik Segerstéen. Emina Selimovic och Martin Bengtsson avtackades när de nu efter flera års troget arbete valt att lämna styrelsen.

75 år efter Kristallnatten

Jan Lindelöf t.v. och Stefan Zablocki t.h.

Idag är det alltså den 9 november. Nätverket för ett Kristianstad  för alla hade inbjudit till  arrangemang till minne av Kristallnatten och den sk  Novemberpogromen. Ca 100-talet besökare hade kommit, så alltsammans flyttade ut i cafeterian på Muséet. Starka insatser av alla deltagande, både talare och musiker. StefanZablockis, Ruzica Stanojevic´ och Einar Criténs  berättelser om egna erfarenheter  och upplevelser från Tyskland på 30-40-talet, från ex-Jugoslavien och  som rom i Kristianstad nu, gjorde mäktigt intryck på oss närvarande.  

Bra jobbat, Jan och de övriga i nätverket!

Jag vill också  påminna om att den 9 november 1989  inträffade en händelse som betraktas som mycket viktig i  europeisk historia och med konsekvenser för internationell politik och styrkeförhållandena i världen: Östtyska myndigheter tappade kontrollen över  Berlinmuren, den  i Berlin synliga  och påtagliga gränsen  mellan öst och väst, som sedan 1961 stängt in  östberlinarna och var symbol för  motsättningen mellan de två stormaktsblocken. Murens fall fick dominoeffekt, Sovjet imploderade och de östeuropeiska staterna  återtog sin självständighet. 

Några  länkar för att läsa mer.

http://www.popularhistoria.se/artiklar/berlinmurens-historia/

http://dokumentarfilmer.se/berlinmurens-fall/

http://www.svd.se/kultur/understrecket/sovjet-insag-inte-konsekvenserna-av-murens-fall_5436605.svd

På Söderportgymnasiet  hade vi på den tiden en systerskola i DDR, vi hade utbyten  av både elever, lärare och skolledare och vi kunde följa den  spännande utvecklingen från Berlinmurens fall via återföreningen av de tyska staterna till  den utveckling som  blev. En enorm eufori, även om det redan då fanns de som höjde ett varningens finger.  I alla förändringar finns vinnare, men också förlorare. Många har blivit besvikna över uteblivna framsteg för egen del,  inte minst hos en del i forna DDR men även  i  övriga öststater. Att nazistiska grupperingar  har  fått starkt fäste i delar av  forna DDR och i Ungern är en följd bl a  av denna besvikelse och missräkning i kombination med den ekonomiska krisen. Nationalismen sprider sig och  skepsis mot andra nationaliter växer.

De, som är födda i  slutet av  80-talet och därefter, har  inget eget förhållande till  Berlinmuren, i hela deras liv har Europa legat öppet utan gränser och begränsningar, man kan ta ett jobb i Grekland, Baltikum eller Tjeckien, göra en termin på ett annat universitet och resa utan hinder, många av de forna öststaterna är medlemmar i EU. Det är inte  så länge sedan många av oss upplevde en annan verklighet:  Belinmuren  var påtaglig, länderna bakom  järnridån  och deras folk ganska okända,  propagandan stark och Östersjön ett skiljande hav.  I 20-årsåldern började jag resa i Östeuropa, fick många vänner, fick insyn i systemen på både gott och ont och i Ungern fått polisers tjänstevapen riktade mot mig, när jag tog en tupplur på en P-plats bakom ratten i mina ungerska vänners österrikiska hyrbil. Idag har jag bekanta  som vunnit på  samhällsförändringen, men också de som  känner sig svikna och övergivna-som förlorare.  

Nittiotalet blev ett decennium då FN kunde arbeta som det var tänkt med få  fall av vetorätt i Säkerhetsrådet och med konstruktivt samarbete i Generalförsamlingen.  Det var inte längre Öst och Väst utan VI. Det var då vi fick alla de stora toppmötena kring  olika  utvecklingsfrågor: miljö (Rio), barns-och kvinnors situation (New York och Peking),sociala frågor( Köpenhamn) boendefrågor(Istanbul) etc.

Den 11 september 2001 råkade jag vara i Berlin med ännu ett  elevutbyte. Terrorattentaten  i New York  kom att bli  ännu en av de viktiga händelserna  i världspolitiken, en händelse som jag kände  i ett slag  utplånade VI och skapade ett nytt ”DOM”. Det kändes så påtagligt när vi ett par dagar senare hade fem  tysta  minuter  vid Brandenburger Tor och kände att  nu var det åter ” VI” och ”DOM”  men med nya förtecken.

Skrivet av Ing-Britt Pettersson Nyholm, vice ordförande i Kristianstads FN-förening och tidigare lärare på Söderportgymnasiet. 
Se även debattartikel inför dagens arrangemang

Hur hamnade svensk militär i Afghanistan?

Wilhelm Agrell

- Det är väldigt oklart varför vi var där, och vilket slutmålet var.
Så inledde Wilhelm Agrell sitt föredrag på Stadsbiblioteket i Kristianstad den 6 november. Han berättade om sin förvåning över att det finns så väldigt lite dokumentation om den svenska militära insatsen. Det deklarerades ofta att "Sverige är inte i krig med Afghanistan", men vad gjorde vi där då? De svenska soldaterna hade, åtminstone i början, väldigt dålig utrustning. först efter 2009 fick man pansarskydd.Från början var den svenska insatsen en symbolhandling, av sympati med USA efter 11 september, menade Agrell. Från 2010 fick Sverige delta i krigsoperationer, och det är allvarligt att detta faktum mörkats i den svenska riksdagen. Kostnaden för den svenska militära insatsen beräknade han till 12-13 miljarder kr. Slutrapporten är delvis hemligstämplad, enligt Agrell som försökt få ut information.

Framtidsutsikterna för Afghanistan är dystra. Risken är stor för krig mellan olika krigsherrar. Centralregimen har redan tappat greppet. Polisen är rent kriminell, och inga insatser görs mot Afghanistans största inkomstkälla, narkotikahandeln!

"Ett krig här och nu", heter den bok som Wilhelm Agrell skrivit i ämnet. Där avslöjar han det som svenska regeringar nog inte ville att vi skulle få veta.  Nu är det så dags, när insatsen snart är avslutad. Men vi bör som medborgare ständigt hålla koll på och försöka genomskåda vad makthavarna sysslar med.

Arrangemang om Afghanistan och om Kristallnatten

Professor Wilhelm Agrell kommer till Stadsbiblioteket i Kristianstad på onsdag den 6 november kl.19.00 för att tala om Sveriges millitära engagemang i Afghanistan.

På lördag den 9 november genomför nätverket Kristianstad för alla sitt första arrangemang:
Det blir en manifestation på Regionmuseet kl. 14.30-16.00, 75 år efter Kristallnatten i Tyskland.
 Mer information finns under resp. länk. Varmt välkommen!